Ännu mer Gröna kassen: rapport om de två sista rätterna.

Nu äntligen fick jag lite tid att skriva om de två sista rätterna jag lagade ur min vinst från Gröna kassen. Det var några veckor sedan nu, men det har varit fullt upp. Jag har till exempel hunnit med att både vara med och bränt min keramik på en så kallad saltbränning och på en rakubränning. Väldigt roligt. Det kanske blir ett eget inlägg om det.

Tillbaka till maten. Den tidigare nämnda grönsakslådan med cashewtäcke var verkligen en mycket lyckad rätt! En favorit för mig, men inte något för maken. Man ugnsbakar blandade grönsaker - i detta fall broccoli, röd paprika, champinjoner och lök. En av rödbetorna som skulle vara med i rödbetspajen hade smitit och gömt sig i grönsakslådan, så den fick också vara med.

Nöttäcket gör man genom att mixa en påse blötlagda naturella cashewnötter (minst 15 min) med 2 msk olja och 2 pressade vitlöksklyftor, 1 krm chili och 0,5 tsk salt och 1 krm svartpeppar. Kan behöva stå lite så att det tjocknar. Lägg som ett täcke på de halvfärdigbakade grönsakerna, gratinera med dem i ugnen i ca 10-20 min. Enkelt och gott.

Det gick ganska snabbt att laga maten, även om grönsakerna tog längre tid att baka i ugnen än utsatt tid.   Men det blev fantastiskt gott - och portionsstorleken var generös, jag tror att jag åt 5 gånger av rätten. Detta kommer jag säkert att laga igen när jag har bättre ekonomi. Ekologiska cashewnötter är ganska dyra och det är inget jag får plats med i budgeten just nu. Nakenhavren som var till är också en god ny bekantskap.




Den sista rätten i kassen var "proteinraggmunkar" som de kallades i receptet, med kikärtsmjöl och sojamjölk. I smeten skulle det också vara med vego-skinka "Sk*nka" (sic!) som var gjord av bl a vetegluten och sojaprotein. Det var dock en ingrediens i den jag reagerade på, nämligen att skinkan är färgad med järnoxid. Alltså rost. Det kanske inte är farligt att äta rost, men jag avstår gärna. Däremot har jag gärna järnoxid på mina keramiska skapelser... Den såg faktiskt i stort sett ut som strimlad skinka, om än lite smuligare, i förpackningen. Den var lite svår att steka och ville gärna smula sönder sig, fast jag försökte röra så lite som möjligt. Jag valde att inte röra ner Sk*nkan i smeten utan serverade den vid sidan om så att man kunde välja att äta den eller ej.

Jag hittade en blogg som skrev om produkten Sk*nka, och jag kan inte mer än hålla med exakt. Jag har aldrig som vegetarian saknat att äta kött, alltså har jag heller aldrig gillat ersättningsprodukterna heller. Jag är helt enkelt fel målgrupp, för jag tycker att det är jättebra med sådana här produkter för dem som saknar kött, men jag klarar inte av den märkliga konsistensen som ofta lyckas att bli läskigare än köttkonsistensen i sig. Läs gärna inlägget jag hittade här, på bloggen Kärlek på tallrik som exakt fångar min upplevelse. Kontentan är helt enkelt att jag verkligen inte gillade produkten, den smakade torrt, och syntetiskt, med en svag syra eller kanske metallisk smak med en märklig konsistens (påminde om sojakorv som jag heller inte klarar av, men lösare och lite grynigare). Men nu kommer det intressantaste: Min vanligtvis lite kräsne make gillade den! Han tyckte att den fungerade bra som stekt tillbehör till raggmunkarna och saknade den när den var slut. Så, testa själva innan ni dömer - bara för att jag inte gillade den betyder det inte att ni inte gör det. Raggmunkarna var i alla fall  mycket lyckade, och väldigt goda. De räckte hur länge som helst - man blev vrålmätt! Jag tror att det för oss räckte till säkert 6-7 portioner om inte mer. Vi åt dem med rivna morötter och lingonsylt. Ja, och maken åt dem först med Sk*nkan, men sedan med stekta köttbullar när de tog slut. Dessa kommer vi definitivt att göra igen, om vi får tag på kikärtsmjöl - ingen stapelvara i affärerna häromkring. Möjligen på hälsokosten, men då blir det ju dyrt förstås. Det var en väldigt bra produkt, likaså sojamjölken som var i. Riktigt all sojamjölk gick inte åt så jag drack upp resten, och jag tycker faktiskt att det är gott, mycket godare än vanlig mjölk som jag inte alls gillar.

Här kommer receptet på raggmunkarna:

Proteinraggmunkar à la Gröna kassen

I originalreceptet stod det margarin (inget om att smör var ett alternativ), men margarin har jag slutat med. Lite förvånande att Gröna kassen förordar en produkt som ofta bidrar till mycket negativ påverkan på naturen t ex genom sojalecititnet som ofta finns med, eller ännu värre palmoljan. Läs mer om margarinernas ingredienser t ex här på en blogg om matfusk. Man kan också titta på den här reklamfilmen som gjordes 1977 när smörtillverkarna tröttnat på allt reklam för margarin och gjorde en egen lite film. Väldigt talande - och med några kända ansikten dessutom. Sevärd.

50g smält smör
4 dl kikärtsmjöl
3 dl mjöl, helst dinkelmjöl
1,5 tsk salt
8 dl sojamjölk
700g potatis

Blanda de torra ingredienserna. Rör i sojamjölk lite i taget och sist i med smält smör. Riv potatisen (med skal om den är eko) och rör ner den också. Smeten kan stå et tag och svälla om man har tid, se till att röra hela tiden, då potatisen har en tendens att sedimentera. Stek i någon sorts fett (jag gillar kokosolja utan kokssmak till sådant här). Använd gärna två stekpannor parallellt så går det fortare. Ät med rivna morötter med en skvätt citron, lingonsylt och för den som vill stekt Sk*nka eller dyl.

Mitt sammanfattade omdöme om Gröna kassen är att det var till stor del bra recept med god variation, ganska tydliga och lätta att följa (några små inkonsekvenser fanns, men inget viktigt egentligen), intressanta och väl valda produkter med hög andel ekologiska varor (93% tror jag det var den veckan vi köpte kassen). Portionsstorlekarna är generösa, och kassarna innehåller inga animaliska produkter. Passar väldigt bra för dem som har ont om tid, men gott om pengar och vill äta vego och eko. För oss som lever på en stram budget är de alldeles för dyra. Problemet för oss är också att i vår rytm så är lunchen huvudmålet medan middagen är ett lättare mål, nästan alltid soppa. Detta gjorde det lite svårt då vi inte har 30-60 minuter på oss att laga mat när vi i bästa fall kan ta 1 timme lunch när vi kommer hem för att äta. Alltså försökte jag laga till rätterna kvällen innan, eller äta dem när vi har lite mer tid (de som hade ingredienser som tålde att lagras). Det var bara en rätt vi inte gillade någon av oss och det var rödbetspajen, annars så är nog alla rätter "keepers", rätter vi kommer att laga igen (beroende på ekonomi). Då kommer jag t ex att göra storkok av den goda grytan som var den första rätten vi lagade, värmande vintergryta med portabello. Den matiga bulgursalladen med avokado har vi redan lagar igen - då bytte jag tomaterna mot eko-paprika och lade till ägg vilket var väldigt lyckat. Denna gång hade jag också tid att vänta ut avokadon tills den var perfekt mogen. En riktig vitaminkick! Nu ska jag gå och laga söndagslunch - en frysrensningsomelett. Däri kan vad som helst hamna.... Ha det gott!

Grönsakslådan med cashewtäcke och nakenhavre. Rekommenderas!

Fler middagar från Gröna Kassen

Här är det tvära kast! Nu är jag tillbaka på världsliga ämnen igen från den lilla utflykten i kroppsbehåringens värld. Nu har jag hunnit med att laga ytterligare två av maträtterna från Gröna Kassen jag vann. Dels lagade jag en "Vårig bulgursallad med tranbär och avokado" och en rödbetspaj med tofu.

Salladen var en riktig höjdare! En matig sallad med bönor, avokado, bulgur, små tomater, rödlök och torkade tranbär.  Det fanns dock ett litet problem, nämligen att de små coctailtomaterna mognade alldeles för snabbt i förhållande till avokadon som segade sig fram i mognadsprocessen trots att jag tvångsförvisade dem till isoleringscell tillsammans med två äpplen...

Det blir ju en svårighet när man ska kombinera färska råvaror som mognar olika snabbt i en matkasse som ska levereras till folk som ett paket. Jag fick tyvärr slänga några tomater som hade börjat mögla, och avokadon hade kunnat mogna någon dag eller två till när jag bestämde mig för att tillaga den så att inte alla tomater skulle förgås, men trots detta var salladen lyckad. Den största överraskningen var hur gott det var med de torkade tranbären i salladen, torkad frukt (t ex russin) i sallader är annars inte min grej. Om jag skulle laga den här salladen igen såhär års skulle jag dock hoppa över coctailtomaterna, de smakade nästan ingenting och har ganska dålig hållbarhet. Det blir ett slags tomatsubstitut, det ser ut som tomater men man längtar till de riktiga som mognar i solen.

Den andra rätten jag lagat var en rödbetspaj. Ett pajskal av grovt mjöl, salt, olja och vatten var en trevlig ny bekantskap. Det gick fort att röra ihop och ganska lätt att kavla/trycka ut i en form. Den bliv inte tjock och seg utan smakade bra även gräddad. Fyllningen däremot var inte helt i min smak, trots att jag gillar både rödbetor och tofu. Man skulle riva rödbetorna (receptet var lite motsägelsefullt här, på ett ställe stod "grovriv", på ett annat "finriv") så jag mellan-rev dem i matberedaren. Lök och smulad tofu skulle stekas i en stekpanna, riven rödbeta tillsättas och en förpackning risgrädde tillsättas innan fyllningen hälldes i det förgräddade pajskalet. Allt kryddades med salt, peppar, timjan och örtsalt. 

Om tranbären var en riktig höjdare i förra rätten så var risgrädden en läskig bekantskap i denna. Den såg läskig ut, smakade som det såg ut och jag var inte övertygad om att den bidrog till att rätten blev godare. Fyllningen blev en ganska kladdig historia utan tuggmotstånd som inte såg så spännande ut heller. Den blev godare efter några tuggor enligt mig och svärmor tyckte den var god,  men detta är ingen rätt jag skulle laga igen. Maken smakade på den trots sin rödbetsfobi, och den fick också ett förväntat NO GO från honom, men det var ju ingen överraskning. En rödbetspaj med samma pajdeg men med fetaost och äggstanning med t ex creme fraiche låter mer lockande för mig, men jag är ju lacto-ovo-vegetarian, Gröna kassens menyer är strikt vegetariska, på gränsen till veganska vilket är anledningen till varorna som ersätter mjölkprodukter. Egentligen tycker jag att det är ganska bra, men det är inte ett måste för mig att helt utesluta mjölkprodukter t ex.

Jag skulle hellre ha klyftat rödbetor och ugnsbakat dem och marinerat och stekt tofun och ätit dem med den sallad som skulle serveras till. Böngroddarna som följde med kassen hade inte heller helt klarat sig, de hade börjat övergå till en genomskinlig och lite slemmig konsistens i fredags när jag skulle använda dem (matkassen levererades måndagen innan). Jag groddar ju regelbundet själv och gillar verkligen färska groddar men har slutat köpa groddar i affären eftersom de brukar ha ganska dålig hållbarhet. QED... Jag sköljer ju också mina groddar morgon och kväll så att de håller sig färska, men dessa tätt inpackade i plasttråget blir fort ofräscha. Ruccolan har dock hållit sig fint, men blir till en ruccolapesto istället då jag inte ville göra sallad till pajen när jag var ensam om att äta den eftersom den då räcker i hela 3-4 luncher till mig så hinner en sallad bli slak under den tiden.

Nästa rätt att presentera är en grönsakslåda med cashewtäcke, den verkar lovande för mig men skrämmande för maken då den kombinerar två saker med dominant smak som han har svårt för: broccoli och nötter.

Såg idag i Gröna kassens nyhetsbrev att de nästa vecka kommer att ha seitanmjöl som en av produkterna i kassen. Synd att jag inte köpte denna veckas kasse - har länge velat testa seitan, en deg man gör av vetemjölets protein som äts som köttersättning. Jag får försöka hitta det och testa själv. Intressant.